Övriga behandlingar

Allmäntandvård eller traditionell tandvård är grunden i allt tandvårdsarbete. En mycket viktig del i allmäntandvården är den förebyggande behandlingen. Här arbetar tandläkare och tandhygienister tillsammans för att dina tänder och ditt tandkött skall må så bra som möjligt och för att du skall slippa framtida problem.

Även om ditt behov av en tandläkare är akut så chansa aldrig på första bästa! Försäkra dig om att tandläkaren är anknuten till försäkringskassan, att tandläkaren gör en grundlig analys innan behandlingen påbörjas, att du får berättat för dig vad som är fel samt hur behandlingen kommer genomföras.

I varje tand finns en pulpa, som består av nerver och blodkärl. Pulpan går genom hela tanden ner till käkbenet. När en tands pulpa blir infekterad måste man göra en rotfyllning för att förhindra tandvärk och bestående inflammationer.

En rotfylld tand kan mörkna och är inte lika motståndskraftig som en vital tand, men fungerar och känns annars som vanligt. Oftast täcker man en rotfylld tand med en krona av porslin eller guld. Behandlingen görs oftast under två sittningar, vid första besöket rensas tanden och vid andra besöket görs själva rotfyllningen.

En tand består av krona och rot. Tandkronan som vi ser i munnen är vit och består av emalj och tandben, dentin. När kronan har skadats av karies eller måste lagas av någon annan anledning, räcker det ibland med att tandläkaren gör en plastfyllning eller limmar fast en fasad av porslin. Ibland är skadan så stor att tandläkaren måste slipa på tanden och sätta på en konstgjord krona.

Om tanden måste dras ut kan den ersättas med en bro, som stödjer sig på friska tänder som omger luckan. En annan möjlighet är att sätta in implantat i luckan. Sedan kan kronan eller bron fästas på implantatet. En bro kallas ibland för brygga.

Tandimplantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Skruvarna kallas på fackspråk för fixturer och de fungerar som fasta stöd i käken. Till skruvarna ansluts ibland små rör eller pelare som sticker upp ur slemhinnan. Rören kallas distanser. Direkt på fixturerna eller på distanserna kan sedan en ny konstgjord tand eller en rad nya tänder fästas.

Förlorade tänder måste inte alltid ersättas. Många vänjer sig vid att ha en tandlucka, speciellt i käkens sidor där luckan inte syns så bra. Det viktiga är att balansen i tandraden finns kvar så att inte tänderna börjar luta eller flytta på sig.

Man börjar alltid med att träffa tandläkaren för en konsultation, undersökning och röntgentagning, (s.k panoramaröntgen där man även ser käkbenet), innan man sluligen kan avgöra om implantat är lämpligast.

En avtagbar protes kan vara en hel- eller delprotes. Delprotesen är fäst vid tänder som finns kvar i käken med klamrar, medan helprotesen ersätter tänderna i en käke som är helt tandlös. Helprotesen kan också knäppas fast på implantat och kallas då täckprotes. Både helprotes och delprotes är löständer, som man själv kan ta ut och sätta in i munnen.

En protes är en ersättning för en saknad eller förlorad kroppsdel med en konstgjord del, till exempel en tand. En skiljelinje är om man ska ha en fast protes eller en avtagbar. En fast protes kan vara en krona eller en bro som cementeras fast på en tand eller på omgivande friska tänder bredvid en tandlucka. Kronan eller bron kan också skruvas eller cementeras fast på implantat. Man kan inte själv ta ut fasta proteser ur munnen.

En avtagbar protes kan vara en hel- eller delprotes. Delprotesen är fäst vid tänder som finns kvar i käken med klamrar, medan helprotesen ersätter tänderna i en käke som är helt tandlös. Helprotesen kan också knäppas fast på implantat och kallas då täckprotes. Både helprotes och delprotes är löständer, som man själv kan ta ut och sätta in i munnen.

Tandlossning är en infektionssjukdom som, om den inte behandlas i tid, kan leda till att tänderna lossnar. Orsaken är att bakterier har samlats i tandköttskanten så att den blir inflammerad. Inflammationen leder till att fickan mellan tanden och tandköttet blir djupare och då går det inte längre att komma åt bakterierna med tandborsten.

Parodontit är vanligt bland äldre, nästan varannan person över 50 år har sjukdomen i någon form. Framför allt beror det på att man inte rengjort tänderna ordentligt under lång tid. Risken att få parodontit ökar om man röker.

Ett tidigt tecken på att man fått en inflammation i tandköttet är att det blöder när man borstar tänderna.

Nästan alla människor drabbas någon gång av dålig andedräkt. När den dåliga andedräkten är kronisk och ständigt eller ofta gör sig påmind som man talar om halitos.

Många tror att dålig andedräkt kommer från magen. Men i själva verket kommer den nästan alltid från munhålan.

De bakterier som ger dålig lukt kan samlas

• mellan tänder och i tandköttsfickor
• i beläggning på tungan mellan tungans papiller
• i trasiga tänder (karies)
• vid tandsten
• vid dåliga och otäta tandlagningar
• vid dåliga anslutningar till kronor och broar
• kring delvis frambrutna tänder

De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas för visdomständer. Ibland kan det vara svårt att hålla visdomständerna rena då de ligger långt bak i munnen och är täckta av slemhinnor. Det kan leda till att bakterier som kan orsaka hål samlas där.

Om man har en visdomstand som ställer till med problem kan man till exempel

• få ont
• få svårt att gapa
• få feber
• bli svullen i kinden eller tandköttet.

Visdomständer som ger besvär brukar antingen dras ut eller opereras. Om man är orolig för behandlingen kan man få lugnande tabletter och är man mycket rädd kan man bli sövd.

Detta är oftast inget man märker av själv utan att man kanske vaknar med huvudvärk eller känner sig trött och spänd i käkarna. Detta kan avhjälpas med en bettskena som man sover med på natten. Fortsätter problemen kan det hjälpa med viss bettinslipning.